Kontroll

Det är en halvdassig dag. Jag har hela tiden en känsla i kroppen, som säger att jag borde vara någon annanstans. Jag borde vara för mig själv och få kontroll över livet. Jag är så på det klara med att jag är i behov av kontroll för att klara av tillvaron. Det måste vara kontrollerat. Jag har lyckats släppa mer och mer på det, men just nu är allt så mycket upp till andra så jag blir skakig.

I morgon ska vi se om det finns några ägg. Vi har inga förhoppningar. Inga alls. Vi pratade om det på väg hem i bilen och båda kände likadant. Det är ingen idé att hoppas, eller tro, men vi kan samtidigt inte bara strunta i det. Bara inte ha någon tro på det. Bara ta oss genom det. Sedan får vi se.

Det är så många steg. Först ska vi se om det finns några ägg. Sedan måste vi se om de är något att ha. Sedan måste det vara bra sperma att befrukta dem med. Sedan måste det bli befruktat. Sedan måste de lyckas att föra tillbaka dem. Sedan måste det ägget, eller äggen, välja att stanna kvar. Ser ni alla "sedan". Det är för många för att det ska gå. Det kan bara inte vara möjligt.

Men först och främst ska vi se om det finns några ägg. Efter det kommer alla "sedan". Så i morgon får jag lämna kontrollen i en massa främmande människors händer. Vi får se hur det går.