Fokus på mobil

Jag vet inte hur jag ska beskriva dagen för att den ska bli så sanningsenlig som möjligt. Den har varit fyllt med repetitioner av teater, men samtidigt inte. Tanken var hela tiden på mobilen. Jag vaknade vid halv tre och sedan gick det inte att somna om. Allt ytligt sovande gav en massa drömmar och det var bättre att bara ge upp. Låg och läste. Funderade på hur dags de kommer att börja ringa hem till folk och förstöra deras dagar.

När klockan var fyra försökte jag sova igen, men inte heller då var det någon skön sömn. Bara en massa konstiga människor som skulle meddela mig saker. Jag sprang och sprang. Ville inte höra. Ville inte dela. När klockan av sex så gav jag upp på allvar. Tog fram boken. Läste med maken sovande bredvid. Låg till sju, sen var det bara att gå upp. Satt vid matbordet och såg ut genom fönster. Rådjur klev omkring.

De kan väl inte ringa innan åtta en lördag. Innan nio? Maken vaknade efter påtvingat umgänge och prat. Vi låg och bara lyssnade. På ingenting. Eller på allt. Oron som hängde i taket kanske. Mobilen följde oss in i dagen. Varje rörelse var med mobilen i kläderna. Det är sjukt att försöka gissa när man kan tänkas ringa. Det går ju inte att veta.

Repetitioner fortsatte. Mobiler hade förmågan att låta hela tiden. Alla utom våra. In i karaktär. Ut ur den. Försöka andas. Inte se på mobilen hela tiden. Smita iväg och bara försöka leta luft. Hur tänker de? Vad gör de precis nu? Håller de på med våra ägg och sperma? Tillbaka igen till rep. På med leendet och in i karaktär. Tur att hon är ytlig och utan möjlighet att påverka.

Vi slutade repetitioner vid fyra och insåg att mobiler fortfarande inte hade ringt. De har varit tysta. Hela tiden. Nu är klockan åtta och vi får sitta här och inse att de inte hört av sig och sagt att det inte har gått bra. Deras tystnad måste betyda att det så här långt fram har gått bra. Nu är det en dag att vila på i morgon och sedan försöka sova till måndag och återigen hoppas att det inte ringer.

Vi hoppas och jag hoppas att ni gör det tillsammans med oss. Det måste gå vägen. Men samtidigt måste jag vara nykter i tanken. Det är en väldigt väldigt liten chans.